Fundering i tvättstugan.

Visst måste det vara så att min vecka har fler dagar än Stefans? 

Det är den enda vettiga förklaringen...

Ledig eftermiddag.

Onsdag = att sluta tidigt. Underbart hur mycket man hinner med :)
Cyklade hem vid halv ett och passade på att både handla (hade ju glömt köpa falukorv i all stress häromdan) och hämta ut paket. Hem och förbereda inför kvällens mat. Iväg till outlet i hopp om fynd (men kom hem tomhänt). Gick en mysig promenad med Jenny och Lucas. Perfekt vårväder, men charmtrollet sov hela tiden (Lucas då alltså). Hem och börja tvätta. Fixa mer på maten. Nu sitter jag här mätt och go utan fler åttaganden för dagen, hääärligt! :)

Stockholm bokat.

Igår bokade vi flygbiljetter för att åka och hälsa på Janna. Var evigheter sedan jag var hos henne och det är pinsamt att jag bara varit där en enda gång (hon har bott i Stockholm sedan hösten 2009). Ska bli superkul att se hennes "nya" lägenhet och bara umgås en helg!
Janna hade dessutom april-uppdraget från bröllopet och fick i uppgift att rulla ägg med oss någon gång i april. Det här fenomenet med äggrullning som en påsktradition har vi ingen av oss och ska vi vara ärliga vet vi inte exakt hur det går till. Så vi köper oss nog ett gäng ägg och puttar iväg dem nerför en backe eller så ;) Fredagen den 13 kl 13:00 (tur man inte är skrockfull) bär det iväg och sedan är vi inte hemma igen förrän söndageftermiddag. Kommer bli toppen :)

halvdeppig.

Jo jag är nog fortfarande lite deppig över det där med pajen. Skalet står inplastat i sin form i kylen och hånar mig varenda gång jag öppnar dörren. Stefan tycker att den kan användas igen när (om!!) jag gör ett nytt försök. Jag vill mest skålla den i varmt vatten och skratta samtidigt som jag hackar den i småbitar och slänger den i soporna. Man är så olika med det där.

Sen är jag nog lite deppig över att min födelsedag närmar sig också. Inte på grund av någon åldersnoja, för det har jag ingen. Mer att det är vid denna tiden varje år som jag påminns om hur dumt det är att jag inte håller kontakten med folk. För vem ska man egentligen bjuda?

Men allt ordnar sig. Mannen lagar maten idag så förhoppningsvis landar den på köksbordet. Och jag får säkert en trevlig födelsedag oavsett hur många som kommer..

Pajkastning.

Ni vet när man i förväg planerar en middag.
När man till och med påbörjar matlagningen dagen innan för att hinna tillaga
denna goda rätt fastän den ska avnjutas en måndag innan makens innebandyträning.
När man trots allt, när man kommer hem superdupermegatrött på söndagkvällen kl 21:00,
ställer sig i köket och gör ett pajskal - för att spara tid till dagen efter.
När man stressar iväg till affären efter jobb för att hinna handla de sista ingredienserna.
Och sedan stressar hem för att laga färdigt.
Och man plockar ut en fantastiskt doftande tacopaj ur ugnen på exakt uttänkt tid.
Och bara precis ska flytta den från spisen till köksbordet.
Och formen glider ur händerna utan att man hinner fånga den.
Och landar på golvet. Upp och ner.

Det är då man äter taco-chips till kvällsmat...

Tre inlägg igår så jag känner att jag kan ta det lite lugnt i bloggen idag.
Har spenderat dagen med att lägga en 500-bitars pussel (tog bara 2 timmar, underbart är kort) och nu ska vi strax iväg till Åstorp för att spana in våra toaletter. Vi fyndade vägghängda toaletter i veckan och eftersom mina svärföräldrar är typ de bästa i världen så får vi dumpa av grejor hos dem tills vårt bygge kommer igång. Middag bjuds vi också på minsann :) Sedan blir det innebandy som vanligt innan den här veckan också når sitt slut.

Redigering.

Provade nyss på lite nya grejor i Photoshop och det blev riktigt bra, om jag får säga det själv. Bilden är tagen på BB när min mamma möter sin sonson för första gången. Ett riktigt fint ögonblick, men som på bild blev ganska "rörig" med sjukhusmiljön och andra personer i bakgrunden. Blev en helt annan känsla när bakgrunden "blurrades" bort och det viktiga fick allt fokus :)

Före:

Efter:

Förlåt mitt ältande.

Men världens finaste lille kille fyller faktiskt 1 vecka idag!

Avklätt i bloggen?!

Pappa ringde för ett tag sedan. Sa att han var orolig för mig. Han hade läst min blogg. Gillade inte att jag slängde kläderna.
Någon annan hade givetvis förstått att det handlade om att jag slängt jackan under eftermiddagen igår.
Jag däremot? Jag greps av tillfällig panik och trodde att jag av misstag publicerat lättklädda/nakna bilder på bloggen. Inte för att jag har väldigt många sådana bilder i min dator, utan mest för att det hänt förut (den där himla pinsamma New York-incidenten där spegeln var alldeles fel placerad...)
Kan ju tillägga att jag blev himla lättad när det enda pappa menade var att han inte ville att jag skulle bli förkyld..!

Nu är det vår på allvar! I eftermiddags var vi ute och dansade in våren till Melodifestivalslåtarna - utan mössa och... utan jacka! Det var så varmt att jag ett tag gick omkring i enbart t-tröja. Underbart!! Snälla låt hela helgen vara så fin :)

Nu är det fredagsmys med älsklingen och efter en uppfriskande kvällspromenad är det nu dags för chokladtårta. Så ja.. ni förstår ju att jag givetvis inte har tid att skriva mer här. Kakan äter ju inte sig själv.

Vårtecken.

Ett vårtecken om något är att jag har börjat cykla till jobbet ett par dagar i veckan. Är så härligt att det är ljust på morgonen och inte för kallt :) Det har dock tagit mig några dagar att hitta rätt tempo och "tramp-teknik"...

Första dagen var jag jätterädd för att komma försent. Och jag var inte riktigt säker på vilken väg som var smidigast att cykla. Så jag trampade på. Jättefort! Stressad. Förkyld. Det var ingen bra kombination. Jag kom till jobb 10 minuter för tidigt. Dyngsur i svett. Och med ömmande ben. Jag slängde mig på golvet och fick flåsande fram att "att cykla till jobbet var en av mina sämsta idéer hittills". Tur jag hade extrakläder på jobb och kunde fräscha till mig.

När jag skulle cykla nästa gång var jag bättre förberedd. Jag visste vägen. Och visste på ett ungefär hur lång tid det skulle ta. Och jag hade en strategi. Jag började med att ta av mig vantarna när första värmeböljan kom. Sedan mössan. Halsduken gick också bra att ta av sig utan att stanna. Och steg för steg kunde jag också öppna jackan. Med cirka 200 meter kvar stannade jag till och plockade av mig koftan som jag hade under jackan. Den dagen kom jag till jobb utan att svettas. Utan att komma varken för tidigt eller för sent. Men med hela cykelkorgen full med kläder. Men jag känner att jag snart har kläm på hur det här projektet kan lösas på bästa sätt! Nu ska jag bara öva ;)

Faster, farmor och lille Lucas.

Onsdag.

- Vackert väder.
- Slutade tidigt på jobb.
- Ska snart mysa med 4 dagar gammal bäbis.

It's a good day!

Vi älskar vårt kök! Ja asså inte köket i lägenheten, utan det köket som vi kommer att ha i huset. Fick slutliga ritningarna idag och det känns så genomtänkt :) Vi har precis de ytor som vi alltid drömt om och vi är båda helt överens om att vår färgsättning (med det rutiga golvet och turkosa väggen) kommer att bli såå bra. Fick besked idag att det finns svart bänkskiva av den varianten som ingår (det kommer alltså inte kosta drygt 50'000 extra) och det är ju en av de bästa nyheterna på länge.

Intressant.

Av alla de som kommenterat min text till Lucas häromdagen så har NÄSTAN SAMTLIGA sagt att den var väldigt fin, men också bestämt påpekat att det inte finns en chans i världen att jag förlorar i spel frivilligt! De tror de känner mig... ;) Tävlingsmänniska? Jag? Nejdå.. ;)