Pajkastning.

Ni vet när man i förväg planerar en middag.
När man till och med påbörjar matlagningen dagen innan för att hinna tillaga
denna goda rätt fastän den ska avnjutas en måndag innan makens innebandyträning.
När man trots allt, när man kommer hem superdupermegatrött på söndagkvällen kl 21:00,
ställer sig i köket och gör ett pajskal - för att spara tid till dagen efter.
När man stressar iväg till affären efter jobb för att hinna handla de sista ingredienserna.
Och sedan stressar hem för att laga färdigt.
Och man plockar ut en fantastiskt doftande tacopaj ur ugnen på exakt uttänkt tid.
Och bara precis ska flytta den från spisen till köksbordet.
Och formen glider ur händerna utan att man hinner fånga den.
Och landar på golvet. Upp och ner.

Det är då man äter taco-chips till kvällsmat...