Det är verkligen en speciell känsla att komma till jobb och mötas av massor med glada människor som tycker att det är underbart att se en. Som vill kramas och berätta allt om vad de gjort sista tiden. Härligt! :)
Mindre härligt är det att stressa hem för att börja tvätta och upptäcka att någon tagit ens tvättid och satt lås på dörren till tvättstugan... Väntade utanför en mindre evighet, men när ingen dök upp blev det att sätta en lapp om att de skulle höra av sig när vi kunde komma till eftersom det faktiskt var vår tid! Kvart i sju ringer det till slut en kille som säger att det är hans tjej som tagit fel på dag men att han ska öppna så vi kommer åt. Går ner och möter upp honom och vi inser att tvättmaskinerna antingen är sönder eller att flickvännen nyligen varit där för en andra omgång för det är 45 min kvar på tvättmaskinen och det tar ca 1 timme i vanliga fall... Hur som helst bestämde jag mig för att det var tecken på att jag inte skulle tvätta idag så jag gick uppför trappan med min gigantiska tvättsäck för andre gången ikväll. Suck! Nu lägger jag mig på soffan och tänker inte göra nått mer idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar